Självömkan
Just nu tycker jag lite synd om mig själv. Jag har ont i magen och har ingen som helst aptit. Tröttheten är helt bedövande. Jag är törstig hela tiden, vilket troligen är någon bieffekt på någon av medicinerna jag fått under de senaste dagarna. En bieffekt av att dricka hela tiden är självklart också att jag blir kissnödig hela tiden. Kort sagt törstar jag ihjäl samtidigt som jag springer på dass hela tiden och försöker att inte somna eller luta mig framåt för då får jag för ont i magen. Jag är inte alls på humör att må dåligt just nu och ska nog krypa nära Andreas och hoppas på lite medömkan och lite ompysslande. Pusshej.