Den här bloggen har funnit med mig sedan maj 2007. I nästan 5 ½ år med andra ord. Nu känner jag att det är dags för ett nytt namn för bloggen, nya inlägg och utan gamla arkiv. Därför flyttar bloggen istället till http://bokeh.blogg.se. Den nya bloggen kommer att de ganska likadan ut till att börja med så att alla hinner känna sig hemma igen. Men kom ihåg att byta bokmärken och börja prenumerera på den nya bloggen på bloglovin istället. Vi ses där!

Idag stod ett möte med Transportstyrelsen på schemat. Jag ska jobba i deras reception i mellandagarna och fick därför lära mig hur de arbetade och så. Sen var planen att ta det lugnt resten av dagen. Hinna hämta ut mitt körkort på posten och så. Men på väg till mötet fick jag ett sms med frågan om jag kunde jobba i Falun efter mötet. Jag tackade självklart ja. Dock visade det sig att min chef meddelat att jag skulle komma vid elva och jag var klar vid mötet klockan tolv! Så det blev varken körkort, lunch eller mellanmål. Väl hemma kan jag meddela att jag var vrålhungrig och är nu rätt trött. Lång hektisk dag. Så ja, dä bidde int nå körkort idag. Knappt någon mat heller för den delen....

Idag delade jag upp passet så jag bara tränade överkropp. Jag är ganska slut efter arbetsdagen som har varit ovanligt intensiv. Och jag är trots allt ny på jobbet så det tar ett tag innan man slappnar av. Men jag trivs fortfarande som sjutton och är verkligen välsignad med trevliga arbetskamrater.

 

Hur som helst blev det som sagt träning av överkroppen idag. Jag känner inte att jag är i någon toppform just för dagen, men det är alltid skönt att träna. Jag kan ha svårt för det där med lagom så det är lite frustrerande för stunden att jag inte tränat mage, för jag sparade den till benpasset nästa gång. I övrigt blev det armar, rygg och bröst. Nu ska jag ta mig ett litet mellis tror jag och sedan varva ner resten av kvällen.

 

Idag innan jag sticker till jobbet åt jag lyxfrukost! Det blev yoghurt blandat med kesella toppat med granatäpple och pistagenötter. Så gott! Nu ska jag borsta tänderna och slänga mig på bussen.

 

Idag har vi haft en fotografering med Siri. Riktigt skön brud vågar jag påstå. Så nu sitter jag och arbetar med hennes bilder samt lite bilder som jag tagit åt Therese. I morgon blir det jobb igen. Härligt!

 

Igår hade bilen ingen lust att köra mer i snöovädret. Den la av cold turkey. Inte det roligaste eftersom jag hade världens tunnaste byxor och ingen jacka med mig. Som tur är lyckades världens bästa sambo få igång den idag igen! 

Sedan jag började den 1 november har jag nu mätt 7,5 cm mindre kring midjan och 6,5 cm mindre kring höfterna. Vågen visar lite drygt ett par kg mindre också. Men eftersom jag styrketränar mycket så utgår jag väldigt lite från vågen eftersom jag vet att måttbandet visar mer korrekta resultat. Muskler tar mycket mindre plats än fett, så jag kan tekniskt sett ha samma vikt men se betydligt mindre ut när jag har mer muskler och mindre fett.

 

Det har varit svårt med mellanmålen på jobbet och middagen när man kommer hem trött och hungrig. Och när jag tog körkortet firade vi med pizza. Men tydligen är det okej att slarva lite ändå när det är under speciella omständigheter så länge jag sköter mig i det hela stora. Jag kan känna att jag är i en liten svacka när det gäller allt just nu också. Kroppen vill hellre slappa och äta julgodis och hjärnan vill inte behöva tänka på mat. Men å andra sidan vet jag att om jag tar mig över den här tröskeln har jag tagit mig närmare mitt mål och det kommer dröja fram till nästa svacka och nästa tröskel. Så nu traskar jag ut i köket och lagar frukost helt enligt planerna och ser fram emot ett träningspass i eftermiddag.

 

Idag när jag kom hem från jobbet hade jag noll matinspiration. Det blev ägg och frukt. Skulle egentligen ha varit räkor till också, men jag hade bara färdigskalade frysta och de kändes inte så lockande! Men nu har jag mat i magen och väntar på att den ska sjunka så jag orkar ett pass på cykeln.

 

Det blir lite fler arbetsdagar denna månaden också, vilket jag ser fram emot. Även om det är alldeles för kallt och alldeles för tidiga mornar. Jag trivs med att ha ett jobb att gå till.

Något jag saknar är däremot det kreativa fotograferandet. Det var länge sedan nu som jag hade en riktig superidé som jag såg fram emot att genomföra. Lite inspiration tack!

 

Tur att man inte går och blir med körkort varje dag. Jag är dödstrött. Antagligen är det alla anspänningar som släpper. Jag BORDE ställa mig och laga matlåda inför morgondagen, men det känns himla tungt. Men, men. Det är väl bara att ställa sig i köket och fixa det enklaste ISO-receptet jag kan hitta. Sen en kopp thé. Sen sova!

 

Det är många som påpekat att de inte vetat att jag var så nära att bli klar med körkortet. Och det är inte så konstigt! För jag har hållit det hemligt. Ni vet, alla hemliga möten, all stress osv. Jag har lurats lite och inte berättat nåt. De enda som har vetat är Iza och Andreas. Därför har ni inte vetat att jag var så nära att bli klar. Men nu har jag ju körkort! Det firar vi med lite flottig pizza när Andreas kommer hem. Och imorgon blev det extra jobb!

 

Tittar ni på julkalendern? Jag tyckte att det blev ganska trist att titta på såväl barnprogram som julkalendrar ganska tidigt. Men årets julkalender är sådär lagom nostalgisk och väldigt bra gjort så den har lyckats behålla mitt intresse hittills. Jag blir till och med lite sugen på att titta på den gamla kalendern igen.

 

I övrigt har kvällt gått till att lyfta lite skrot. Ökade vikterna ytterligare lite eftersom jag kände att jag klarade av att lyfta samtidigt som tekniken var bra. Om jag inte har träningsvärk imorgon blir jag besviken, så mycket kan jag säga. A sover hos sina föräldrar inatt pga det dåliga väglaget. Jag tycker inte om att jag kör i onödan när det är så halt. Och imorgon har jag ännu ett hemligt möte där många viktiga beslut ska tas. Förhoppningsvis är det sista mötet som är hemligt. Vi får väl se!

 

Dagens sista måltid blir mellanmål i form av nyttig glass. Hur enkelt och gott som helst! Mixa bara hallon och kesella. Blanda i grovhackade pistagenötter och ställ i frysen en timme. Färdigt! Vill man ha variation kan man ta t ex jordgubbar istället för hallon och mörk choklad istället för pistagenötter. 

 

Imorgon har jag inlärning på jobbet, första dagen. Ska bli spännande! Jag har stått i över en timme och lagat matlådor och mellis så jag kan följa mitt matchema. Sen blir det nog tidig sänggång idag. Är rätt så trött och ska upp klockan 6 imorgon bitti så jag hinner till jobbet.

Jag kommer inte från någon träningsfamilj som gick ut och sprang varje tisdag och torsdag eller tränade regelbundet. Själv hade jag många begränsningar redan när det kom till skolgymnastiken på grund av en medfödd defekt. Denna gör att min ena kroppshalva är längre och större än den andra och när jag var liten haltade jag och vrickade ofta fötterna. Detta ledde också till mycket ryggont. Det hela kan jämföras som att dygnet runt gå med en sko på ena foten med väldigt tjock sula. Ca 3,5 cm längre var mitt ena ben. Detta bidrog så klart till att jag ofta skadade mig och inte alltid kunde delta. När jag var 13 år så opererade de ena benet så att längdskillnaden skulle bli mindre. Det tog några år innan det gjorde det eftersom den andra sidan skulle växa ikapp de dryga 3 centimeter som fattades. Ungefär i 15-16 årsåldern började jag träna på egen hand hemma. Jag började promenera mera och inse att jag faktiskt gillade det här med träning.

 

 

Sedan har träningen bara växt i mina ögon. Det var ett nederlag när min kiropraktor förklarade att min överrörlighet också begränsade träningen och att jag fått skolios på grund av operationen. Men det har inte stoppat mig. Jag tränar det jag kan och får träna. Och jag mår så mycket bättre när jag gör det. Min träning är så himla viktig när det gäller min stresstålighet, hur jag sover, hur mycket energi jag har osv. Därför blir det en del i bloggen också om träningen eftersom den är så stor del av mitt liv. Den är viktig och får därför stor prioritet.

 

 

Däremot säger jag inte att det är så för alla. Vissa tycker inte alls att träning är roligt och snarare ser det som pest och pina. Men de har förhoppningsvis andra sysslosättningar som är viktiga för dem och gör dem lyckliga. Träning är mitt lyckopoller och därför är den viktig helt enkelt!

 

 

Jag har redan skrivit lite snabbt om när Katja var här. Lika mysigt som vanligt. Men jag har inte hunnit visa några bilder från det. Så de kommer här!

 

Bloggen blev utsatt för ett smärre snöoväder så headern har blivit täckt av snö. Det smälter nog bort till våren ska ni se. Tills dess tycker jag att det är ganska fint. Dekorativt! 

 

Åh, vad jag har sett fram emot det här passet! Jag körde lite längre än jag brukar och ökade vikter samt antal set. Det är helt galet vilken känsla som infinner sig efteråt. Det spelar ingen roll att dagsformen var sådär idag. Jag gjorde det och jag gjorde det bra. Nu ska jag ta mig lite mellis. Om jag minns rätt är det en proteinshake, frukt och nötter som står på menyn. Kanske blir det ett avslappnande konditionspass efteråt, trots att vissa forskare anser att det är bättre för musklerna att konditionsträna FÖRE styrketräning. Men jag vet inte om jag kan låta bli!

 

Imorse när jag vaknade kände jag mig lycklig. Antagligen var det kombinationen av att vara utsövd och att vakna till ljus istället för mörker. Jag hatar att vakna upp när det är alldeles mörkt ute. Väl uppe så åt jag och Andreas frukost tillsammans och tände det första adventsljuset. Sedan dess har jag städat fram till nu ungefär. Gjort klart den där ordentliga städningen jag påbörjade. Alla papper sitter i sina pärmar, alla tvätt är tvättad, all disk är diskad, osv. Nu kan jag njuta lite mer av avdentsmyset. Dags för lunch tror jag till och med och sedan det efterlängtade träningspasset!

 

Såhär såg det ut imorse när jag tittade ut genom fönstret.

 

Nu ger jag upp. Jag har gäspat tungt sedan klockan slog fem. Jag har legat hopkrupen i vår 2-sitssoffa under täcket och tittat på serier. Jag har läst bloggar. Men nu går det inte längre. Ja går och lägger mig helt enkelt! Jag behöver verkligen sova känner jag i hela kroppen. Och imorgon hinner jag träna. Det gör mig lycklig bara att tänka på det...!

Jag har blåöga på ena ögat. Så kan det gå om man ska ut och slåss på helgerna. Nej, nu skojar jag bara med er. Jag har visst blåöga men inte på grund av att jag har slagits med någon. Antagligen är det för att jag har stressat för mycket den senaste tiden. Det hemliga projektet har verkligen tagit på krafterna, men snart är det klart. Idag har jag tjuvstartat lite. Satt upp julgardinerna och adventsstakarna. Igår stannade Katja över natten igen. Jag passade på att baka lussekatter när hon var här. Resten av kvällen kröp vi upp i soffan under dubbelsängstäcket och tittade på Landet för länge sedan. Vilken nostalgi. Där satt vi och göttade oss, jag hormonstinn, bölandes och med värk i benen. Men med tanke på sällskapet kändet det ganska bra ändå! 

 

Imorgon kväll ska jag fota lite av vårat adventsmys så ni får se!

Det blev en vända ordentlig julstädning. Eller ja. Jag började i alla fall! Halvvägs insåg jag att ALLA våra julgardiner är svarta. Det kändes sådär. Och i samma veva insåg jag en massa andra saker som fattades. Med andra ord avbryts det hela av en vända 'supernödvändig' julshopping. Off I go!

Det dröjde med den där brunchen. När man är sådär hungrig tappar man av någon anledning all motivation till att laga mat! Hur som helst så blir det hallon- och havrepannkakor. Sen ska jag jobba en stund med lite saker som måste bli klara idag. Planen var att ta det lugnt i helgen, förbereda för nästa veckas möten, städa, klocka fram adventspyntet osv. Men så insåg jag att jag har ett TFP-jobb imorgon som jag måste göra. Så det blir storstädning idag så kanske jag kan smyga in adventspyntet från förrådet ikväll och pynta imorgon kväll. Jag känner mig som ett barn dagen före julafton. Jag ser verkligen fram emot att få upp lite adventsstakar, ljusslingor på balkongen, gardiner och dukar. Sen får resten av pyntet vänta tills det närmar sig.