Jag har inte berättat det i bloggen tidigare. I veckan som var så gick en ung flicka från mitt jobb bort. Även om jag inte kände henne så bra så var hon en av de gladaste och spralligaste jag träffat. Det känns så overkligt att personen som man åt lunch med på jobbet ena dagen aldrig kommer tillbaka igen. Aldrig till jobbet. Aldrig hem. Jag lider verkligen med hennes som förlorat sin dotter, sin syster och sin bästa vän. Det var en fin minnesstund för henne på jobbet i dag.